Embla, ett troll?

När Embla var nyfödd tyckte många, även jag, att hon påminde om en liten rumpnisse. Världens sötaste rumpnisse då!


    


Nu har vi fått höra att hon liknar typerna i Eniros reklamer. Är hon en liten trollunge?

    

Jobb, möten och oväder

Nu har jag börjat jobba. Förra veckan satte jag igång på mina 40%. Har fått börja på apoteket i Eriksberg istället för på mitt vanliga i Gottsunda eftersom de har byggt om och behövde extra hjälp att få ordning på lager och sånt. Har jobbat där tidigare så det är inte helt nytt. Får se hur länge jag blir kvar där.

9.15-18 kommer jag jobba torsdagar och fredagar de närmsta veckorna. Micke är pappaledig. Känns ganska kul på jobbet ändå men det är hemskt att inte hinna träffa Embla mer de dagarna. Har varit lite extra nu. I måndags hade vi möte 12-16 så då fick Embla vara hos min mormor. Sen idag var det möte igen efter jobbet så jag kom inte hem förrän kl 21. Hann bara träffa Embla en halvtimme på morgonen (+ lite nu när hon vaknade och var tokledsen...) De var in en snabbis på jobbet och Embla ville bara komma till mig! Jag höll henne en liten stund och sen fick hon motvilligt gå tillbaka till pappa och försvann ut... Då var det inte långt till gråten kan jag säga.

Jag har varit så hurtig att jag cyklat till jobbet alla (3) dagar hittills. Det är ca 12-13 km. Dessvärre har jag bara cyklat hem en av tre dagar. I fredags hade jag såå ont i rumpan att det bara inte skulle kunna gå att sätta sig på sadeln igen! Jag har ju inte cyklat på flera år så det var lite ovant. Micke kom och hämtade mig och cykeln. Idag hade jag totalt glömt bort att det skulle vara möte hela kvällen, då hade jag inte tagit cykeln imorse. Micke grejade med skjuts och hämta min cykel och åkte sedan och lämnade min bil åt mig under dagen. TUUUR var det med det hemska oväder som bröt ut!! Hade inte varit skoj att cykla hem i regn, hagel, blåst, kyla och åskväder... Det åskade och blixtrade så fönstrena skallrade på jobbet och det haglade så hemskt att billarmen sattes igång på bilarna på parkeringen utanför!

Målet nått?

Nja, inte riktigt men jag är ändå nöjd. Jag menar att jag skulle ner till 52 kg (eller var det 53?) till Emblas födelsedag. Det viktigaste målet var ju att minska midjemåttet och det har jag verkligen gjort!

Början och slutet av graviditeten

    

Vecka 5, 55.1 kg (vägde 53,9 v 4) & vecka 40, 80.1 kg

Innan GI och efter

    

7 januari, 63.2 kg & 30 mars, 56.7 kg (väger nu 56.1)


Är alltså inte riktigt tillbaka på startvikten med så tränar jag massor nu som jag aldrig gjort förut och muskler väger ju faktiskt mer än fett. Sen jag började med GI har jag gått ner 7.1 kg och minskat hela 10 cm i midjan! Jag försöker inte gå ner mer nu men lever lite med GI-tänket, tränar och undviker godis och godsaker så mycket det går. Är absolut inte helt strikt men äter det inte varje dag, i mängder som tidigare.

Kalas, kalas, kalas

Tänk vad det ploppade ut bebisar för nåt år sedan! Förra söndagen var vi på kalas hos Fanny som fyllde 31 mars.

image295

Fanny öppnar paket. Lägg märke till vilken kopia hon är av sin far!
(Glömde kameran då...men har norpat en bild från mamma Fias galleri)

Emblas 1års-dag, 4 april, har jag ju redan skrivit om. Men i onsdags hade vi barnkalas! Vi var 13 pers här. Theo med mamma Pia, Wiggo med mamma Hanna, Fanny med mamma Sofia, Walter med mamma Malin, Linus och Melwin med mamma Helena och så jag och Embla. Vi hade så trevligt! Fikade massor och barnen lekte för fullt.

                   


Idag har vi varit på kalas i Östhammar och firat 1-åringen Liam som fyllde 8 april! Det var också mycket trevligt. Jag och Liams mamma Therese har mest kontakt via datorn och mobilen och jag har bara hunnit träffa Liam en gång tidigare när våra små var 4 månader. Riktigt roligt att ses igen och hoppas att det blir oftare nu när barnen börjar bli stora och har glädje av varann!

              


Idag grattar vi Emblas kompis Arvid med! Som vi inte heller hunnit träffa så mycket på senaste tiden. Många 1-åringar är det och fler kalas väntar. Men Embla älskar kalas! Så kul ju att leka med massa barn och vara helt hög på socker! ;-) Trött blir hon, men visst skulle vi vara ute och riva lite i mammas blommor när vi kom hem.

image305

Längtar utomlands!

Helt galet vad jag längtar! Vi brukar åka nån gång per år men nu har det inte blivit av sen innan vi började försöka bli gravida, februari 2005. Jag har tjatat på Micke men han vill bara skjuta på det hela tiden. Jag har tagit 4 veckor semester i början på sommaren och nu vill jag banne mig komma iväg! Eftersom Micke inte vill (knäppis) så har jag hört mig för bland lite kompisar. Kanske har jag fått ett napp nu hos min kära vän Pia! Hon ska bara kolla över sin ekonomi så får vi se... Men det borde funka med den billiga resa som jag hittade igår:

Grekland, Korfu - Avresa 23 maj, 1 vecka. 2848 kr + mat ombord, transfer, försäkring, avbest.skydd = 3543 kr! För mig och Embla då, och sen lika mycket för Pia och Theo. Så himla roligt om vi kunde komma iväg med barnen. Theo blir 1 år i juni. *hoppas* 

image294

Mäh!

image293

Jaha?


1års-kalas!

Hela eftermiddagen var det fullt med folk här för att gratta min lilla 1-åring. Sammanlagt kom 15 gäster!

image290
Embla 1 år!

Hon fick massa fina presenter! Både kläder och roliga leksaker. Vi hade köpt en sandlåda i form av en sköldpadda, men den ska vi ha som pool i sommar. Mycket snygga klänningar blev det. Perfekt till sommaren!

image291
Fikat! Ormtårta med smak av banan & vanilj, hallonmuffins, kokos- & hallonkakor, ingefärsdrömmar och chokladkakor.

Ett mycket lyckat kalas. Embla var så slut på kvällen och sov gott och nöjd hela natten!

image292
Saft och tårta! Självklart fick födelsedagsbarnet första biten av tårtan.

Tänk att hon redan är så stor. På onsdag kommer lite kompisar och grattar så då blir det till att baka igen!


Embla GÅR!

image289

Var ju bara nån vecka sen som hon började intressera sig riktigt för att gå. Folk sa att "hon kanske går tills 1års-dagen i alla fall". Det skrattade jag bara åt, lära sig bli stadig på bara en vecka? Sen i söndags när vi var på Fannys 1års-kalas i Tobo visade hon vad hon kunde minsann. Innan hade hon tagit 7 steg som mest och där knatade hon på först 11 och sedan 24 steg! Efter det har det bara fortsatt. Nu räknar jag inte längre. Hon tycker att det är såå kul att gå, det kanske syns?! =) 

AJ!

Stod i godan ro (eller ja okej, tokstressad och irriterad på min 1-åring som visar sin absolut gnälligaste sida nu under en period) och skulle i alla fall hyvla lite ost till min frukostmacka. Slant och känner en brännande smärta i tummen... Inte visste jag att en gammal osthyvel kunde vara så vass!

image288

Svårt att ta bra närbilder med våran kamera men det vita är liksom en flik som nästan skars av helt... Är man dator-beroende när man innan man plåstrar om sig måste tala om för Sofia och syrran på msn att jag gjort mig riktigt illa och sedan tar ett kort till bloggen först?! ;-) Jaja, lite synd om mig faktiskt innan alla smärtreceptorer fattat vart de skulle ta vägen.